FN-studie visar att flickor presterar bättre i matematik. Framsteg för jämställdhet inom STEM men roten till problemet är djupt planterad

Det senaste fyndet från FN-organet UNESCO visar att könsskillnaden inom matematik håller på att minska

Flickor plus tillgång till utbildning minus könsfördomar är lika med pojkar. Matematiken är enkel. Det senaste fyndet från FN-organet UNESCO visar att könsskillnaden inom matematik håller på att minska. Data från grund- och gymnasieutbildning i 120 länder visar att medan pojkar presterar bättre i matematik i grundskolan, balanserar flickor ekvationen i gymnasieskolan. Detta är den graf som observeras även i världens fattigaste länder. I vissa länder överträffade flickor till och med pojkar. Enligt rapporten “vid årskurs 8 är skillnaden till förmån för flickor i matematik med 7 procentenheter i Malaysia, med 3 poäng i Kambodja, med 1,7 poäng i Kongo och med 1,4 poäng i Filippinerna. Flickor har överglänst pojkar i läsning, och de flesta av dem har uppnått minsta kunskaper i läsning än pojkar. UNESCO-rapporten visar att den största klyftan i grundutbildningen finns i Saudiarabien. Där uppnår 77 % av flickorna men endast 51 % av pojkarna i årskurs 4 (åldrar 9-10) lägsta kunskaper i läsning. Uppgifterna visar vidare att flickor överträffar pojkar i läsning med 18 procentenheter i Thailand, i Dominikanska republiken med 11 poäng och i Marocko med 10 procentenheter. Unescos rapport säger att “även i länder där flickor och pojkar har samma läsnivå i de tidiga årskurserna – som i Litauen och Norge – vid 15 års ålder är flickor ungefär 15 procentenheter före pojkarna”. Flickor har visat att de kan prestera bra i skolan. I Indien överträffar flickor pojkar konsekvent i de årliga proven på styrelsenivå över hela landet.

Relaterade nyheter

Ökningen av avhopp från skolan för flickor är alarmerande, uppger UNICEF i Indien

Ungdomsflickor som berövats hälsa och utbildning kan jämföras med pojkar under pandemin

Från skola till högre utbildning Varför driver inte framgångssagan i skolor de flesta flickor framåt på högskolor och sedan vidare till blomstrande karriärer inom naturvetenskap och matematik? Det talar mer om samhället och konditionering kvinnor uthärdar snarare än deras förmågor. För att upphäva århundraden av stereotyper och fjättring av flickors utbildning kommer det att behövas mer tid. Kom ihåg att det var så sent som i slutet av 1800-talet som de första kvinnorna antogs till högskolor och fick en högre utbildning. Det hände också efter mycket kamp, ​​inte med akademiker, utan med barriären endast för män på högskolor. Den första kvinnliga Nobelpristagaren Marie Curie var tvungen att flytta från sitt hemland Polen till Frankrike för högre utbildning 1891. En av de två första kvinnliga utexaminerade från Brittiska Indien var Chandramukhi Basu. Den andra var Kadambini Ganguly, Indiens första kvinnliga läkare, som förevigades i en Google Doodle förra året. Det sägs att Chandramukhi var tvungen att vänta på att hennes antagning till Calcutta University skulle godkännas eftersom universitetet inte kunde tro att en kvinna kunde klara antagningsprovet. Detta var 1876. Fler dörrar har givetvis öppnats för kvinnor sedan dess, men glastaket är fortfarande ogenomträngligt. Ämnen som matematik är fortfarande mansdominerade fält. Stanfords matematikprofessor Maryam Mirzakhani är den första och enda kvinnan hittills som har mottagit Nobel-ekvivalenta Fields-medaljen för matematik sedan starten 1936. Hon dog i cancer 2017. Enligt All India Survey on Higher Education (AISHE) 2018 -19, bara 3% av kvinnorna anmäler sig till Ph.D. i naturvetenskap och endast 6 % väljer en doktorsexamen. i teknik och teknik. Kvinnor tenderar också att ta en sysselsättningsklyfta efter sina postdoktorala studier, med många som inte återvänder till sin karriär på grund av hem- och familjeansvar som fortfarande till stor del axlas av kvinnor. Det är relevant att nämna här att åratal av framgångar i kvinnors utbildning i Afghanistan vändes när talibanerna tog över landet. Det finns fortfarande inget besked om när de kan återvända till skolan. Ytterligare en generation kvinnor kommer att misslyckas. Men fall som Neena Guptas, som vann det eftertraktade Ramanujan-priset 2021, tjänar som inspiration. Hon är den tredje kvinnan och fjärde indianen som får det prestigefyllda priset. Hon sa i en intervju med The Indian Express: “Tidigare under min efterexamen var jag den enda tjejen i min klass. Men nu när jag är professor ser jag fler kvinnor som ägnar sig åt matematikområdet. En anledning kan vara medvetenhet bland ungdomar såväl som föräldrar som nu ger sina döttrar möjligheter att utöva sina intressen.” Från föräldrarnas push till svärföräldrarnas och mäns och samhället i stort är resan fortfarande lång.